Sidan innehåller annonslänkar
Bristol Novelty Ltd

Djävulsbebis Mask - One size

Kontrollera pris

Köp nu

Ta över rollen som helvetets ledare efter farsan - djävulen. Med den här masken blir du djävulens arvinge och därmed även maskeradens kanske obehagligaste figur. Den?


Beställ Djävulsbebis Mask - One size på nätet redan idag. Här har vi samlat mer information om produkten Djävulsbebis Mask - One size inom kategorin Maskerad.

Läs mer...
Kategori: Maskerad
Artikelnummer: 77260-1
Visa fler
Du kanske också gillar:
Produkter från kända varumärken
Maskerad

Maskerad från Palmer Agencies Ltd

Se alla produkter
Teman

Teman från Palmer Agencies Ltd

Se alla produkter

Från kunskapsbanken

Wii

Wii (/wiː/) är Nintendos femte stationära spelkonsol och uppföljaren till GameCube.

1

1 (I) var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern. Det är också det första året i den traditionella kristna tideräkningen. Året dessförinnan benämns 1 f.Kr. i den gregorianska kalendern och dess föregångare, den julianska. År 0 (noll) existerar inte i dessa kalendrar eftersom siffran noll inte fanns som begrepp vid tiden för kalendrarnas tillkomst. Siffran noll kom först med arabiska matematiker på 800-talet. Kristus antogs vara född nära det årsskifte som inledde år 1 e.Kr. Däremot finns år 0 enligt den moderna standarden ISO 8601 och har länge använts inom astronomin, där år 0 betecknar år 1 f.Kr, och år -1 betecknar år 2 f.Kr. Den kristna tideräkningen med årtalsberäkning efter Jesu födelse infördes efter icke helt korrekta beräkningar (rörande tidpunkten för kejsar Augustus skattskrivningsdekret) retroaktivt av munken Dionysius Exiguus 532. Man menar idag att Jesus föddes mellan 7 och 4 år före den dionysiska erans början.

års

Års (även: Aars) är en ort i Region Nordjylland i Danmark. Orten hade 8 320 invånare år 2019. Den ligger i Vesthimmerlands kommun på halvön Jylland. Orten var tidigare centralort i Års kommun, och är efter kommunreformen 2007 centralort i Vesthimmerlands kommun. Års var platsen för The Party, ett tidigare årligt demoparty.

Abbedissa

En abbedissa (av medeltidslatinets abbatissa) är inom den katolska- och ortodoxa kyrkan titeln på föreståndarinnan för ett nunnekloster. Då den ortodoxa kyrkan inte har några ordnar benämns alla kvinnliga föreståndarinnor abbedissa, men i den katolska kyrkan är titeln reserverad för benediktin-, cisterciens-, kartusian-, birgittin- och klarissföreståndarinnor. Abbedissans ställning är likvärdig med abbotens, bortsett från funktionen som präst. I andra ordnar benämns de "mother superior" (utan någon särskild motsvarighet på svenska) eller priorinna. Stav och ring är två insignier som en abbedissa använder.Abbedissa emerita är den titel som används efter att innehavaren lämnat sitt uppdrag och betecknar att hon fortfarande är formellt knuten till kyrkan och stiftet och alltjämt bunden vid sina avgivna löften.

Colosseum

Colosseum, Kolosseum eller Flaviska amfiteatern (latin: Amphitheatrum Novum eller Amphitheatrum Flavium, italienska: Anfiteatro Flavio eller Colosseo) är en ellipsformad amfiteater i Rom, uppförd mellan 70 och 80 e.Kr. Kejsar Vespasianus började bygget som slutfördes av hans son Titus. Under romerska rikets tid hade man strid mellan vilda djur, avrättningar, gladiatorspel och teater där för en stor publik, som mest 87 000 åskådare. Många djurhetsningar och gladiatorspel utfördes emellertid på Circus Maximus söder om Palatinen. Colosseum har en omkrets på 524 meter och är 48 meter hög. Colosseum fick sitt namn efter en koloss, det vill säga en enorm staty av kejsar Nero som stod vid sidan om byggnaden, i riktning mot Forum Romanum. Neros staty, som var 40 meter hög, var utförd i förgylld brons. Det officiella namnet på Colosseum är dock Amphiteatrum Flavium eller Den flaviska amfiteatern, eftersom den uppfördes under den tid då den flaviska ätten innehade kejsarmakten. Kolossen av Nero smältes senare ner för tillverkning av vapen. Även armeringen till Colosseum drogs ut och smältes ner till vapen, vilket ledde till att en stor del av byggnadens yttre del rasade samman vid ett jordskalv. Efter detta har stora mängder vit marmor bortförts från byggnaden, bland annat till bygget av Peterskyrkan och Fontana di Trevi. Den del av byggnaden som återstår är ännu en mäktig syn och ett populärt turistmål.

Palmer

Palmer (Arecaceae, tidigare Palmae) är en familj enhjärtbladiga växter och den enda familjen i ordningen Arecales. Det finns drygt 200 kända släkten med sammanlagt omkring 2 600 arter av palmer. Typsläktet för palmerna är arekapalmssläktet (Areca). Andra allmänt kända är kokospalmssläktet (Cocos) och dadelpalmssläktet (Phoenix). Av arterna i släktet oljepalmssläktet (Elaeis) utvinns palmolja. Vissa palmer odlas för sin palmmärg och palmsav kan jäsas till palmvin. De flesta palmarterna är träd, men det finns även några lianer och buskar. Palmer, liksom andra enhjärtbladiga träd får oftast få och stora blad i toppen av stammen, som vanligen är ogrenad (se palmtyp). Nya blad är hela, men de slitsas mer eller mindre djupt med tiden så att de fullt utvecklade bladen blir fjäderlikt eller fingerlikt förgrenade. Blomställningen utgörs av en ofta mycket stor, grenig kolv, som vanligen är sidoställd. Undantagsvis, såsom hos sagopalmerna, kan den sitta i stammens topp. Blomkolven är före utsprickningen innesluten i ett ofta vedhårt, båtformat hölster. Blommorna är i regel mycket talrika och nästan alltid enkönade. De har sex oansenliga kalkblad i två kransar samt sex ståndare och tre pistiller, som kan vara fria eller sammanvuxna. Frukten är oftast ett bär med endast ett frö eller en stenfrukt. Mycket få av palmerna tål kyla och därför förekommer de som vildväxande nästan enbart i världens tropiska och subtropiska områden. De härdigaste palmsläktena är Trachycarpus, som härstammar från östra Asien och Rhapidophyllum från sydöstra USA. I södra Europa finns två inhemska palmarter: europeisk dvärgpalm (Chamaerops humilis) som är vanligast i Portugal, Spanien, Frankrike, Italien och på Malta samt Phoenix theophrastii som förekommer på Kreta och i södra Turkiet. De äldsta kända palmfossilen är från krita för ungefär 70 till 80 miljoner år sedan. Detta innebär att palmerna är en av de äldsta gömfröväxtfamiljerna.